Nådastolen av M W Craven

Nådastolen (The Mercy Chair 2024) av M W Crave. Modernista.
Brännaren, hans debut gillade jag, en riktig bladvändare.

Av en tillfällighet är kriminalinspektör Washington Poe på plats när liket efter en mördad man hittas på en lantlig kyrkogård i Cumbriatrakten, gömd under en kista i en grav. Kråkor och andra asätare har gett sig på kroppen, och de svarta fåglarna hemsöker Poe i hans mardrömmar.
    Fem månader senare påträffas ännu en död man, under andra men inte mindre morbida omständigheter. Offret, Cornelius Green, har bundits vid ett träd, den så kallade Blixteken, och stenats till döds. På hans svårt sargade kropp hittas också en tatuering med en kod som är så besynnerlig att inte ens landets främsta dataexpert, Tilly Bradshaw, vet hur hon ska knäcka den.
     Utredningen avslöjar en koppling till Jobs barn, det religiösa samfund som Green varit ledare för och som tycks ha många hemligheter att dölja. När sedan spåren leder vidare till en blodig familjetragedi som inträffade sexton år tidigare tar fallet en helt ny vändning, som samtidigt, längs slingriga stigar, leder Poe tillbaka till den där vintriga kyrkogården där allt tog sin början, till kråkornas makabra fest. Översättning Gabriel Setterborg.

     "Poe hade slutit sig till att Bugger Rumble en gång måste ha arbetat i antikvariatbranschen eftersom han hade outsinliga kunskaper om gamla böcker. Hur han hade hamnat i Carlisle och kommit att leva som han gjorde vete gudarna. Poe hade emellanåt övervägt att göra diskreta förfrågningar i Oxford 6 8 och Cambridge för att höra efter om det inte var så att de saknade en professor eller kände en gästprofessor som inte längre gästade dem. Men det hade aldrig blivit av – Bugger var lycklig och som Poe såg på saken var det ett sådant tillstånd man borde sträva efter att uppnå här i livet. Så varför skulle han lägga sig i?" (sid 67)