Smashing Time London à la 1967

Härliga gatubilder utanför turistsråk, lite för mycket pajkastning:

Smashing Time is a 1967 British comedy film starring Rita Tushingham and Lynn Redgrave. It is a satire on the 1960s media-influenced phenomenon of Swinging London, Carnaby Street. It was written by George Melly and directed by Desmond Davis. The supporting cast included Ian Carmichael, Michael York, Jeremy Lloyd, Anna Quayle.

Omvägen av Gerbrand Bakker

”Precis som tidigare hittade hon passande verktyg i gamla svinstallet; med en stor nyptång, en såg och en liten rulle tunn järntråd gick hon sedan tillbaka via uppfarten. Allra först tätade hon baksidan på triangelburen, sedan spikade hon fast nätet i brädor som ännu inte hunnit multna. Ha ögonen på skaft och fundera innan, tänkte hon. I så fall skulle jag rentav kunna montera en väggbokhylla.” (sid 50)

Omvägen av Gerbrand Bakker berättar om kvinnan som stuckit från maken och har hyrt ett hus i Wales. Mycket av hennes tid går åt att tukta den vilda ovårdade trädgården, att författaren är utbildad trädgårdsmästare märks. Emelie har inte avslutat sin avhandling om poeten Emily Dickinson (1830-1886) hemma i Holland.

"Emily Dickinson. Mäkta ryktbar och ansedd (probably the most loved and certainly the greatest of American poets, löd omdömet på baksidesfliken till Habeggers biografi), vilket dock inte hindrade att det, i hennes tycke, fanns en hel del knagglig vers i de samlade verken, lättköpta fyrradingsrim. Med jord under naglarna bläddrade hon igenom Collected Poems." (sid 65)

Flera smakbitar: HÄR.

veganskt bokfika

"Men för det mesta väntade de. På posten. På nyheterna. På matklockan. På frukost och lunch och middag. På att det ena dagen skulle ta slut och nästa börja.
  "När kriget är över", sa modern till pojken, "då kan vi packa ihop våra saker och resa hem."" (sid 65)

Helt veganskt fikabröd på vår bokcirkel, när vi läste När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka som berättar om den lilla japanska familjen i Kalifornien efter attacken mot Pearl Harbor, deras långa tågresa till  till ett interneringsläger i Utah. Där är det sand, hetta och kyla, nästan fyra år och inte mycket de vet om fadern. Han skriver att han har det bra, men riktigt så var det inte. Livet var inte enkelt i Berkeley i Kalifornien heller sedan:

"Vår mor räknade varenda penny, vartenda nickel. Hon införde nya regler. Ta av er skolkläderna så fort ni kommer hem. Låt inte vattnet rinna när ni borstar tänderna. Vad ni än gör så slösa inte. Spara brödpåsen. Den kan jag använda till eran smörgåsar i morgon. Spara den där snörstumpen. Den kan jag ha till mitt fina snörnystan. Ät upp morötterna. Kom ihåg att det finns barn som svälter i Europa. Kasta inte bort den där gummisnodden. Den där konservburken. Den där fettklicken. Den där tvålresten." (sid 150)