Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri

"Men det värsta med kontoret är ändå böckerna. Dom är som ohyra. Dom finns precis överallt. Inte bara i dom överfulla bokhyllorna. Dom står i högar på hallgolvet, dom ligger i påsar på hatthyllan, dom står i fönsterkarmen i köket och på tvättkorgen i badrummet." (sid 53)

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri berättar om en familj med tre generationer. Dottern väntar barn med fel man, som jobbar som idrottslärare fast han borde skriva färdigt sin avhandling. Farfar som är far är inte gift längre men exfrun finns. I korta meningar berättar Khemiri om farfar som är far och vars son är pappaledig med två små barn. De bryr sig om varandra men har inte riktigt någon nära kontakt. Sonen tar hand om det praktiska för sin far, som är farfar och är bortrest från Sverige sex månader i taget. Sedan reser han igen. Han får bo på kontoret, som han inte bryr sig om att städa ens.

Sonen som drömde om att bli musiker, bergsklättrare, brygga öl, bli författare. Alla stora tankar och alla stora projekt, men tiden går åt att torka golv och snyta näsor. Farfar har inte åkt pulka på trettio år, eller gjorde han det. Alla små och stora viktiga saker som händer i vardagen. Att noga låsa bildörren medan sonen som är pappa går tio meter för att lämna tillbaka kundvagnen. Inte så bra att lägga plånbok och ägg på biltaket. Khemiri är duktig på att göra små saker till stora, eller stora saker till små. Som i Jag ringer mina bröder.

huvudbonader - omslag

plockade fram Suzanne Brøgger, Fay Weldonn, Simone de Beauvoir, P.G. Wodehouse, Maeve Binchy, Siri Hustvedt och boken Irish Girls Are Back in Town. De har hatt, scarf, bahytt, turban, polishjälm, luva, badmössa...

Inte så enkelt som jag trodde att hitta huvudbonader, veckans tema hos Boklysten som längtar efter varmare tider utan huvudbonad.

Om betydelsen av böckers utseende

Boken som möbel, hemmet som berättelse 

"Jag frågade en gång om han läst dem. Är du galen, sa han. Inte läser man sina möbler." 

Märkesförpackningen introducerades under 1870-talet och dess uppgift var, bortsett från att fungera som emballage, att införa distinktion mellan olika tillverkares produkter samt att genom formgivningen skapa symbolvärde kring produkten. Det borgerliga hemmet skulle kanske också kunna betraktas som slags förpackning. Det skyddade sitt innehåll, den enskilde individen, avskiljde denne från omgivningen och möjliggjorde därigenom ett privatliv. (sid 236)

Om betydelsen av böckers utseende (1,1 kg) av Kristina Lundblad, som undervisar i bokhistoria vid Lunds universitet, är en avhandling som analysera bokens utseende ur flera olika perspektiv.  Det svenska förlagsbandets framväxt och etablering under perioden 1840–1914 med särskild hänsyn till dekorerade klotband. En studie av bokbandens formgivning, teknik och relation till frågor om modernitet och materiell kultur. En vackert illustrerad bok, den första avhandlingen i ämnet. Jag som äger och gillar gamla böcker tyckte detta är intressant.