Mrs Dalloway är en kvinna i femtioårs ålder, planerar en fest på kvällen och funderar på kvinnans åldrande, att bli osynlig. Fast hon känner sig inte gammal, femtiotvå år. Dottern Elizabeth är sjutton år och börjar leva sitt eget liv.
"Hon hade den egendomligaste känsla av att själv vara osynlig, osedd, okänd. Allt detta med äktenskap och barnafödande var över, kvar fanns bara denna förunderliga och på något vis ceremoniösa promenad, tillsammans med de övriga, uppför Bond Street, och detta var mrs Dalloway, inte ens Clarissa längre - detta var mrs Richard Dalloway." (sid 13)
Clarissa sover ensam i sin smala säng, slut med fysisk kärlek, maken är ute och äter lunch med en väninna. Gamle vännen Peter på besök, han är bara ett par månader äldre än Clarissa, nykär i en ung kvinna med två barn.
"Stopp, stopp, ville han ropa. Ty han var inte gammal: hans liv var inte över, inte alls. Han var bara lite över femtio. Skall jag berätta det för henne, tänkte han, eller inte? Han skulle vilja få det hela avklarat. Men hon är för kall, tänkte han: sitter och syr, med sin sax." (sid 48)
Virginia Woolf nämner klasskillnader, snobbar, medelklass, fattiga, tiggare, prostituerade, kvinnans rättigheter, olika yrken för flickor, kolonialismen, kriget, krigsveteraner. Det finns mycket tankar och funderingar på varje sida, iaktegelser av vänner, man upptäcker något nytt vid varje omläsning.
Flera smakbitar: HÄR.
Kulturkollo ska diskutera boken på måndag.
30 kommentarer:
Det här är väl något av en klassiker? Tack för smakbiten!
Robert, det kan man kalla nästan en hundra år gammal bok!
Jag läste utdrag ur James Joyce promenad i gymnasiet och det får nog förbli det enda jag läser av dessa promenadböcker :)
Det är kanske det jag borde göra - läsa om den.
Monika, nu drar du kanske fel slutsatser :)
Mösstanten, om du är intresserad, för boken är värd en omläsning.
Gillar Virginia Woolf. Tack för smakbiten!
Bokdamen, Virginia Woolf har varit väldigt produktiv, intressant läsning.
Tack för smakbiten. Någon gång ska jag läsa något av henne.
Lotten, häftigt med böcker som är läsvärda efter hundra år.
VW är en ständig följeslagare. läser gärna både om och av. tack för smakebitarna och påminnelsen. ska rota i mina gamla föreläsningsanteckningar
Mrs Calloway, man tröttnar inte på Virginia Woolf, ständigt nya upptäckter.
Jag lyssnade på den för inte så länge sedan och tyckte inte alls om den. Men det känns som jag har missat något. Jag kanske borde läsa den istället.
Tack för smakbiten. Många intressanta tankar i den.
Scylla, många karaktärer, kanske inte helt lätt att lyssna.
Znogge, Virginia Woolf väcker alltid många tankar.
Tack för smakbitarna och ha en finfin söndag! :-)
Tack för smakebiten, känner att jag inte kan något alls om detta
Ama, önskar dig detsamma ;)
Mia, jag tycker Virginia Woolf är mycket intressant författare.
Den har jag oläst i bokhyllan. Tack för smakbiten!
Nu måste jag skriva upp den här på listan, den vill jag läsa!
Boklysten, skulle vara intressant att läsa dina intryck.
Josefin, jag tror du skulle tycka om Virginia Woolf.
Efter din slutkläm på smakbiten får jag ju nästan lust att läsa om boken på nytt, som om jag ska vara ärlig inte minns så mycket av. ;)
Åsa, det finns så mycket i boken, något nytt dyker upp hela tiden :)
Den borde jag läsa faktiskt. Känner igen det där med att bli osynlig när man börjar bli gammal och det hände inte mig förrän jag var bra mycket över 60 men nu är man lika osynlig som en gammal stubbe och finns bara till när man uträttar något för någon.
Skogsnuvan, som kort tant känner jag mig ofta osynlig - kanske var det värre för kvinnor för hundra år sedan...
Läser du igenom hela Woolf-biblioteket? Jag borde kanske börja med i alla fall en! Trist när inte värdinnan för smakbiten sköter sig, andra gången det inte funkar nu...man kan lätt missa några.
Paula, jag har läst flera böcker av Virginia Woolf, de är olika, intressanta på många sätt.
Tack för smakbiten! Just de senaste dagarna har jag tänkt på att jag skulle vilja sätta igång och läsa böcker av Virginia Woolf. Det verkar som en bra idé.
Jenny B, det tycker i alla fall jag.
Den här har jag läst, men hade lite delade känslor kring den minns jag. Mot fyren gillade jag bättre!
Sara, Mot fyren är lättare att ta till sig.
Skicka en kommentar