Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

23 november 2020

döda ord †, är ordböcker underskattade?

"Är det synd att ord "dör"? Eller ska vi liva dem och se till att de förblir kvar i språket? Ska vi sträva efter att återuppväcka gamla ord, eller låta dem förbli enbart minnen av svunna tider? Om ett ord ska finnas kvar i språket behöver det ett sammanhang, något som hjälper till att hålla betydelsen tydlig och skarp, antingen ett kulturellt fenomen eller en teknologi som fortsätter att vara relevant att beskriva, eller tillhörande ord med likalydande betydelser. När en sådan kontext luckras upp lämnas ordet ensamt och försvagas."

Temat i tidningen Essä nr 7 utgörs källan av det som brukar betraktas som de döda ordens symbol (†).  Kan ett ord dö?

Karin Westin Tikkanen skriver om Liva (†). Orden som inte längre lever.
Jan Berglin skriver om Orden i Jorden.
Nils Håkanson förklarar Språknekromantin och Spridda iakttagelser inför en språkpuristisk etik.
John Swedenmark tar upp Lagarna eller livet. Olika synsätt på svenska språket. 

"Ett † i ordboken betyder inte att ordet är avlidet och oanvändbart, snarare otympligt och slött. Orden går fortfarande att använda, men deras funktion som kommunikativa element i en språklig diskurs har försämrats. Personer vi talar med kanske inte förstår vad vi menar lika snabbt och enkelt om vi säger "bokman" istället för "recensent", eller "vån" istället för "förväntan". (sid 15)


Lydia Sandgren som skrivit Samlade verk säger i Vi Läser att den mest underskattade boken är ordböcker, som hon befarar är på utdöende i detta tidevarv med google: "Inte bara av nostalgiska skäl, utan för att jag föreställer mig att det är karaktärsdanande att slå upp valfri sida och där konfronteras med en rad ord som man sannolikt aldrig använder sig av eller ens har hört - och alltså kan lära sig."

8 kommentarer:

Mösstanten sa...

Intressant diskussion. Själv har jag svårt för en del nyare företeelser i språket, det är väl åldern. Spendera tid, till exempel. Det kan man inte göra enligt gamla ordböcker. Men det är klart att många gamla ord måste falla ur bruk. Språket lever ju och antagligen ändras det snabbare nu för tiden som så mycket annat.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, intressant att titta i gamla ordböcker, just att följa förändringar i språket. Speciellt verb ändrar betydelse väldigt mycket i hög fart.

znogge sa...

Språket är levande och det förändras självklart under resans gång. En del ord faller i glömska medan nya tillkommer. Instämmer med Mösstanten i att det enda man kan spendera är pengar. Tid tillbringar man.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, lärorik läsning, ordens historia är intressant.

Ama de casa sa...

Jag har (förutom spansk-svenska lexikon) även en skånsk-svensk ordbok som jag har stor nytta av. Det är många skåningar här i stan :-D

Hanneles bokparadis sa...

Ama, allt finns inte i Google

Ylva sa...

Jag försöker behålla gamla dialektord, men det är inte alltid de förstår mitt dalmål i Småland.

Hanneles bokparadis sa...

Ylva, mysigt med dialektord, dumt att tv ”förbjöd” dem tidigare.