Hur kompromissar man med sin integritet i ett samhälle som präglas av konformism? När är anpassningen nödvändig för att leva i ett samhälle tillsammans med andra? Och vilka värden är man redo att ge upp för att passa in i gruppen? Det är frågor som diskuteras i bokens texter.
Kritikern Torbjörn Elensky skriver om hur konformismen kan döda samhällsdebatten. Regissören Pella Kågerman reflekterar kring hur hon ständigt behöver kompromissa. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist skriver om mediernas hantering av Estoniakatastrofen. Förläggaren Daniel Pedersen skriver en hisnande essä i dialog med en vän som flytt från kriget i forna Jugoslavien. Filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback berättar om hur synen på mod har förändrats genom historien. Kuba Rose presenterar historien om bristande patientsäkerheten på Södersjukhusets akutmottagning som födde idén till boken. bernur har läst: HÄR.
"Konformister är farliga. Men de är också nödvändiga. Skillnaden mellan ingrupp och utgrupp, mobbningen som disciplinerande faktor och det rituella instämmandet i talkören som, om än virtuellt eller via sociala medier, hyllar ledare och hatar fienden, kommer igen gång på gång. Det pågår medan jag skriver. I alla inkarnationer bygger konformismen på att man ser sig själv som god, klok och framsynt, och i alla versioner är det i själva vrket kollektiv blindhet som råder.Hur går det att komma ifrån detta? Det går inte." (sid 31) Utan konformism inget samhälle av Torbjörn Elensky.
4 kommentarer:
Mycket intressant. Kanske finns det något konformistiskt nedärvt i oss från mänsklighetens begynnelse. För att hålla ihop gruppen? Och det får vi kämpa med så att det inte tar överhanden. De som kräver största konformismen är diktatorer.
Nu har det konstiga återkommit till huvudsidan på din blogg. Det var borta ett tag, men nu är det där igen.
Mösstanten, intressant att läsa andras funderingar, även om man inte förstår allt, eller inte riktigt håller med.
Samhällsdebatten är mycket viktig och det fria ordet ska vi värna om!
Znogge, en av det viktigaste, faktiskt, så illa som det gått på andra ställen.
Skicka en kommentar